Alltid redo

‘Juno leker och mår bra men det har skett en galen stigning av blodsockret nu på eftermiddagen. Blodsockret ligger nu på 18, korren har inte bitit ännu.’

Stress. Den konstanta stressen. Alltid där. Aldrig någon vila. 

Slänger mig in i bilen för att snabbt åka till förskolan. 
Pumpstrul? Eller infektion som påverkar?

Blodsockret ligger på 21 när jag kommer fram till förskolan. Eftersom det ändå är pumpbytardag byter jag på en gång, på plats, för att utesluta pumpstrul. 

Juno är ledsen och klänger på mig, de andra barnen tjoar runt oss, och första pumpen glömmer jag att fylla. Kommer på det när den redan är satt och måste lirka bort den hårda tejpen. Börjar om. Försöker att inte låta stressen ta över helt. Försöker förtränga allt jag hört om höga blodsocker, dåligt mående och vilka framtida komplikationer det kan leda till. 

Äntligen nya pumpen på plats. Ger en rejäl korrigeringsdos med insulin. Sen är det bara att vänta. Ungefär en timme tar det innan insulinet börjar sänka blodsockret. Väntar. Alltid denna evighetsväntan. Drömmer om ett mer snabbverkande insulin. 

Vi åker hem och till slut ser jag på sensorn att det börjar vända. Vi äter middag som gör att blodsockret en stund fastnar på 14, för att sedan fortsätta sjunka. 

Jag ber en bön om en lugn natt. En galen natt är vad jag får. 

Juno skjuter iväg högt igen. Ger en korr som sänker något för att sedan rusa uppåt igen. Samma sak. Igen och igen. En hög hög natt. 

Innan frukosten väntar jag tills Juno sjunkit ordentligt, sedan äter vi. Ser bra ut. Verkar stanna runt 7 – ja!!

Framme på förskolan kollar jag en sista gång. Vad fan?? Nu 11 i blodsocker och snabbt på väg upp! Borde inte vara maten som ger höjning så lång tid efter. 

I samråd med resursen ökar vi på basalen något. Lämnar ledsen Juno i hans famn. Med en klump i halsen vinkar jag och går. 

Jag älskar dig. 
Men hur ska vi orka? När ska du få vila? Din lilla kropp få vila? När ska jag nånsin få ro? Mentalt utmattad av den ständiga beredskapen. Alltid redo. 

Jag vill bara rädda dig. Göra allt bra. Men jag räcker inte till – jag räcker aldrig nånsin till. 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s