Frihet?

Målet är att Juno – trots den konstanta övervakningen dygnet runt – ska känna sig så fri som möjligt. 

När han ett par dagar efter debut fick en pump med slang blev den snabbt ett irritationsmoment, ett hinder för honom, i vardagen. Att ständigt ha en magväska att bära pumpen i, en lång slang som trasslar sig och som alltför ofta innehöll luftbubblor, satte många käppar i hjulet för en energisk 10-månaders som helst vill springa runt naken och göra massa bus. 

Så jag fightades och slogs. Nyss fyllda ett år fick Juno äntligen Omnipod som är slanglös. 

Den sensor vi tidigare hade fungerade väldigt dåligt för oss, visade alltför ofta ??? istället för ett värde och även om den visade ett värde kunde vi inte alls lita på det. 

Så många fasthållningar för att skjuta in nya sensorer i Junos armar, rumpa, mage och lår – ja, vi testade alla tänkbara platser utan framgång. Så många fasthållningar för att vi gång på gång måste sticka i fingrar och tår för att kolla blodsockret. Varje dag, dygnet runt.

Så jag gjorde det igen – fightades och slogs. Strax före Juno fyllde två år körde vi äntligen igång med Libre och i nuläget sticker vi i tårna för att kolla blodsockret endast en eller två gånger per dygn.

Äntligen har vi något som kan beskrivas som ett någorlunda ‘normalt’ liv. Friheten att Juno kan näcka runt som han vill här hemma. Friheten att på mindre än en sekund kunna scanna sensorn för att få ett värde. 

I övrigt låter jag bilden tala för sig själv. Den togs igår kväll, kl 20.37, när jag tyckte det var dags att sova – vi var visst inte helt överens. 
  

Annonser

3 reaktioner på ”Frihet?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s