…och tiden stannar. 

Idag ringde en av Junos läkare efter att de igår hade ett möte med en av Sveriges främsta nefrologer gällande Juno. 

Juno har i nuläget inget proteinläckage och övriga provsvar är också fina. Dock upptäcktes som jag tidigare nämnt en hyperfiltration vid den undersökning som gjordes i december, iohexolclearance. 
Därför har de bedömt att det är bäst att redan nu påbörja medicinering med ACE-hämmare. 

Saken är den att de egentligen inte vet vad som är bäst då kombon av typ 1-diabetes och denna njursjukdom är så oerhört ovanlig. De kan endast göra en bedömning av nuläget och en prognos för framtiden där de kommit fram till att medicinering redan nu förhoppningsvis kan skydda njurarna bättre. 

Jag borde vara glad för bra provsvar men bara tanken på att påbörja ännu en medicinering, utöver allt vi redan kämpar med gällande blodsocker, insulin, pump-och sensorbyte med mera. Ännu en sak att fightas om, och komma ihåg, varenda jävla dag gör mig så oändligt trött. Och så eventuella biverkningar på det. 

För att känna mig mer trygg med att detta är rätt väg att gå har jag mailat den nefrolog vi träffat tidigare när vi var i Uppsala och haft en del kontakt med, för att få en second opinion.

Bara att bli påmind om allt, att tvingas tänka på och ta till sig det, är så mycket mer än jag egentligen orkar med. Jag kramar mitt fantastiska barn. För alltid i min famn och mitt hjärta. 

Allting bara snurrar. Och tiden stannar.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s